Torpet ”Fruehafuen” nämns första gången i födelseboken 1651. Hur länge här funnits ett torp då vet vi inte, inte heller var namnet kommer ifrån. Enligt en karta från 1699 hörde torpet och ängen söder om torpet till Sinclairsholm sedan ”urminnes tijder”, och sedan 1770-talet har det legat under Sörbytorp, vilket det fortfarande gör.

Peder Bentzön (ca 1624 – 1681 med hustru Karine (ca 1619-1679) som brukade torpet minst från 1651-1681. Sedan gick torpet i deras släkt till ca 1716, då det blev ryttartorp för Per Persson (ca 1684-1726) med familj. Sedan tillträdde en Erik Nilsson (ca 1690-1754), i vars släkt det förblev tills det flyttades.

Torpet flyttades någon gång under perioden 1795-1860, troligen i slutet av 1850-talet, ca 100 meter norrut, där gården (Nya) Fruehagen ligger kvar idag. Varför det flyttades vet vi inte.

Siste brukare på den här platsen var i så fall Per Åkesson (1793-1865) och hans hustru Nilla Månsdotter (1796-1859), som tillträdde 1835. Deras dotter Bengta Persdotter (1823-1898) och hennes man Nils Håkansson (1831-1886) efterträdde dem, men på Nya Fruehagen