Knaberhyttan var ett stathus, som låg ca 200 m söder om Sörbytorps huvudbyggnad.

Det byggdes någon gång mellan 1844 och 1861, och beskrivs i en försäkringshandling 1871:
– 60 fot långt, 28 fot brett och 8 fot högt
– Byggt av furubåle, med fot och stolpar av ek, med halmtak
– 2 boningsrum, förstuga och kök
– bakugn och skorsten
– 4 fönsterlufter och 4 fodrade dubbla ytterdörrar Av boningshuset finns inga spår kvar idag, men det går att skön­ja grundstenarna till uthuset

Det är inte känt hur huset fått sitt namn. ”Knaber” kan på göinge­mål betyda sup eller klapper(-sten). Det är också en äldre svensk stravning för knaper, dvs fattig. Gabrielle och Henrik Barnekow som växt upp på Sörbytorp, fick under uppväxten höra att namnet kommer från det tyska ’knabe’, som betyder pojke.

I kyrkböckerna går det inte att identifiera exakt vilka som bodde här, men från upptecknade minnen vet vi att den sista var Hulda Olsson (1891-1969), som fick flytta till fattighuset i Smålanden, när Knaberhyttan brann ner 1925. Hulda hade varit gift med Sven Olsson (1873-1922). De gifte sig i oktober 1921, men bara 3 månader senare tog han livet av sig. I hus­hållet fanns 8 barn, varav ett eller två gemen­samma.

Av boningshuset finns inga spår kvar idag, men det går att skön­ja grundstenarna till uthuset.