Pl 1218 – Underlia 1
Torpet här var etablerat senast 1777. Namnet ”Under Lie huset”, som bör betyda ”nedanför backen” används första gången 1781. Det finns med på lantmäterikarta 1795. Första brukarna var Sven Eriksson (~1733-1817) och Hanna Jeppasdotter (~1739-1821). Sven och Hanna noteras senare som kringflyttande tiggare. Deras son Jeppa Svensson (1781-1848) tog 1803 över torpet.
Efter Jeppas död lämnade hans änka Bengta Persdotter (1788-1866) torpet, och hamnade då i tvist med Friherre Lilliecreutz på Sörbytorp om äganderätt till byggnaderna på platsen.
I protokoll från Västra Göinge Häradsrätts sommarting 1850 framgår att Jeppa hade torpkontrakt 1817 från Friherre C H Duwall, där rättighet till byggnaderna inte regleras. Baserat på det ansåg Lillliencreutz att byggnaderna tillhörde markägaren. Bengta visade med kvitton och vittnen att de ursprungliga byggnaderna varit i mycket dåligt skick ”icke funnits andre åbyggnader, än ett odugligt boningshus, med wäggar af stafwer, ris och lera samt med lergolf, en så kallad kjitta till hysande af ett fäkreatur, jemte en liten loge äfwen lergolf, hwilka byggnader wittnen uppskattat till ett wärde af icke utöfwer 10 Rdr Riksgälds”, och kunde dessutom visa kvitton på att hennes man 1822 köpt ”en länga 8 alnar lång med 2 portar och 9 alnar bred” för 10 Riksdaler Riksgälds av Nils Jönsson i Vinslöv och 1811 köpt en svarvstuga för 10 Riksdaler Riksgälds (=90 Daler Riksgälds) av Måns Persson i Sörby, och dessutom hade han själv uppfört 2 nya byggnader ”med endast litet bidrag från Sörbytorp”. Häradsrätten dömde till änkans fördel. Byggnaderna på kartan från 1861 ovan bör vara de som var föremål för tvisten.
Under åren 1850-1853 bodde soldaten Nils Persson Kron (1817-1875) här med sin familj. Både före och efter bodde han i sitt soldattorp som nu finns i Smålanden. Möjligen flyttades soldattorpet under dessa år från ”Fästrädan” söder om Smålanden, där det låg vid laga skiftet på 1830-talet, till den plats i Smålanden där Rodahuset ligger idag (pl 1189).
Därefter togs torpet över av Truls Persson (1818-1900) och Elna Nilsdotter (1811-1877) som flyttade in från Åraslöv. Efter Elnas död tog dottern Nilla Trulsdotter (1847-1911) över torpet tillsammans med sin man Sven Olsson (1846-1892). Vid makens död fick Nilla lämna torpet, men fick bygga upp ett nytt ett par hundra meter norrut, ”Svedjan”.
Näste torpare blev soldaten Per Larsson Strömblad (1863-1945) med hustru Anna f Jönsdotter (1861-1957). 1912 flyttade familjen till Verum. Torpet togs över av Fredrik (1881-1957) och Anna (1884-1971) Svensson. Fredrik var son till Sven Olsson och Nilla Trulsdotter, och var född på stället. De byggde det nuvarande boningshuset.
I jordbruksinventering 1918 hade ”dagsverkstorpet” 1 valack, 2 kor, 1 ungdjur, 1 kalv, 1 sugga, 1 gris och 20 höns. De brukade 3,86 hektar varav 0,5 hektar nyodlat. I folkräkning 1940 anges torpet ha 4 hektar mark, likaså i 1944 års jordbruksräkning. Då var även vatten och avlopp indraget i boningshuset. Ungefär 1945 flyttade de till Sörby 25:18 ’Stickesvennens’ inne i byn.
Efter dem flyttade John (1911-1979) och Ellen (1911-1962) Johansson hit, som flyttade in från Strö. De blev kvar livet ut.