Torpet här var etablerat senast 1777. Namnet ”Under Lie huset”, som bör betyda ”nedanför backen” används första gången 1781. Det finns med på lantmäterikarta 1795. Första brukarna var Sven Eriksson (~1733-1817) och Hanna Jeppas­dotter (~1739-1821). Sven och Hanna noteras senare som kringflyttande tiggare. Deras son Jeppa Svensson (1781-1848) tog 1803 över torpet.

Efter Jeppas död lämnade hans änka Bengta Persdotter (1788-1866) torpet, och hamnade då i tvist med Friherre Lilliecreutz på Sörbytorp om äganderätt till byggnaderna på platsen.

I protokoll från Västra Göinge Häradsrätts sommarting 1850 framgår att Jeppa hade torpkontrakt 1817 från Friherre C H Duwall, där rättighet till byggnaderna inte regleras. Baserat på det ansåg Lillliencreutz att byggnaderna tillhörde markägaren. Bengta visade med kvitton och vittnen att de ursprungliga byggnaderna varit i mycket dåligt skick ”icke funnits andre åbyggnader, än ett odugligt boningshus, med wäggar af stafwer, ris och lera samt med lergolf, en så kallad kjitta till hysande af ett fä­kreatur, jemte en liten loge äfwen lergolf, hwilka byggnader wittnen upp­skattat till ett wärde af icke utöfwer 10 Rdr Riksgälds”, och kunde dess­utom visa kvitton på att hennes man 1822  köpt ”en länga 8 alnar lång med 2 portar och 9 alnar bred” för 10 Riksdaler Riksgälds av Nils Jönsson i Vinslöv och 1811 köpt en svarvstuga för 10 Riksdaler Riksgälds (=90 Daler Riksgälds) av Måns Persson i Sörby, och dess­utom hade han själv upp­fört  2 nya byggnader ”med endast litet bidrag från Sörbytorp”. Härads­rätten dömde till änkans fördel. Byggnaderna på kartan från 1861 ovan bör vara de som var föremål för tvisten.

Under åren 1850-1853 bodde soldaten Nils Persson Kron (1817-1875) här med sin familj. Både före och efter bodde han i sitt soldattorp som nu finns i Smålanden. Möjligen flyttades soldattorpet under dessa år från ”Fästrädan” söder om Smålanden, där det låg vid laga skiftet på 1830-talet, till den plats i Smålanden där Rodahuset ligger idag (pl 1189).

Därefter togs torpet över av Truls Persson (1818-1900) och Elna Nilsdotter (1811-1877) som flyttade in från Åraslöv. Efter Elnas död tog dottern Nilla Trulsdotter (1847-1911) över torpet tillsammans med sin man Sven Olsson (1846-1892). Vid makens död fick Nilla lämna torpet, men fick bygga upp ett nytt ett par hundra meter norrut, ”Svedjan”.

Näste torpare blev soldaten Per Larsson Strömblad (1863-1945) med hustru Anna f Jönsdotter (1861-1957). 1912 flyttade familjen till Verum. Torpet togs över av Fredrik (1881-1957) och Anna (1884-1971) Svensson. Fredrik var son till Sven Olsson och Nilla Trulsdotter, och var född på stället. De byggde det nuvarande boningshuset.

I jordbruksinventering 1918 hade ”dagsverkstorpet” 1 valack, 2 kor, 1 ungdjur, 1 kalv, 1 sugga, 1 gris och 20 höns. De brukade 3,86 hektar varav 0,5 hektar nyodlat. I folkräkning 1940 anges torpet ha 4 hektar mark, likaså i 1944 års jordbruksräkning. Då var även vatten och avlopp indraget i boningshuset. Ungefär 1945 flyttade de till Sörby 25:18 ’Stickesvennens’ inne i byn.

Efter dem flyttade John (1911-1979) och Ellen (1911-1962) Johansson hit, som flyttade in från Strö. De blev kvar livet ut.