Detta torp som grundlades 1778 kallades Nilstorp efter sin förste brukare. Namnet användes i kyrkböckerna från 1780-talet till mitten av 1900-talet. Parallellt med detta användes från början av 1800-talet namnet ”Brännerna”, eller”Västra Brännerna” för att skilja den från granngården 300 meter österut. Sedan mitten av 1900-talet har även ”Tages” använts efter siste brukaren.

Karta 1920. Västra Brännerna, Östra Brännerna och Fruehagen
Översiktskarta
Infarten till Västra Brännerna gick västerut från vägen till Östra Brännerna genom beteshagar, och sedan norrut i en lång fägata. Fägatan är idag delvis svårframkomlig.

Den förste torparen Nils Månsson (1746-1831) med hustru Hanna Pålsdotter (ca 1744-1809) brukade stället från 1778-1809.

Karta 1795. Ungefär samma utsnitt som föregående bild. Både vid Västra och Östra Brännerna finns det hus markerade. Området Pe på kartan kallas ”Stenhusens ägor”

1809 tog dottern Kierstina (1778-1848) med make Tulson Persson (1782-1852) över torpet. 1828 flyttade de till Verum med sina 3 barn. Ny torpare blev Per Persson (1804-1839) och Anna Jeppesdotter (1807-1886), som fick 4 barn. Efter Pers död fick Per Nilsson (1803-1883) och Gunnil Mattisdotter (1813-1873) ta över torpet. De blev bara kvar 6 år innan de flyttade till Brönnestad.

John Ohlsson (1817-1883) och Bengta Håkansdotter (1811-1886), båda från Oppmanna, brukade torpet 1845-1883. De hade 5 barn. Mest känd blev sonen Sven som blev docent i grekiska vid Lunds Universitet

Ur Svenskt Portättgalleri, del XI, 1896

Sonen Nils Johnsson ( f 1850) med hustru Malena Bodelsdotter (f 1862) och 2 barn, tog över torpet. När de emigrerade 1891, blev Nils Johansson (1858-1930) och Elna f Andersson Thursell (1859-1911). De hade 4 barn. Dottern Hilma (1889-1977), som senare bodde på Skräddarebacken blev känd under öknamnet ”Höppa-Hilma”. Hilmas syster Anna (1884-1964) och hennes man Svante Svensson (1887-1967) brukade torpet ca 1910-1918, och flyttade sedan till Carlsro i Grantinge.

Nya brukare blev Gottfrid Svensson (1887-1967) med hustru Anna f Persson (1886-1918). Hustrun dog vid 4:e barnets födelse strax efter att de flyttat hit. Gottfrid gifte om sig med Maria Nilsson (1897-1978), men de skiljdes och flyttade redan efter ett par år.

Nya brukare blev Nils Nilsson (1868-1955) och Anna f Åkesdotter (1863-1918) med 7 barn, varav 2 döttrar dött , och 2 fosterbarn (dottersöner). Sonen Tage Nilsson (1905-1993) och hustru Hulda f Åkesson (1908-1991) med 4 barn, varav en dog ung, brukade gården från 1929 till 1955, då de flyttade till granngården Fruehagen.

Enligt jordbruksräkning 1944, brukades 13,8 hektar

I samband med att att familjen flyttade revs byggnaderna. Idag finns det kvar tydliga grundmurar, fruktträd och trädgårdsväxter. På kartan 1920 syns den dåtida vägen till stället. Den är till stor del överväxt och man behöver passera beteshagar och stängsel. Det fanns även en väg från Östra Brännerna, som nu är röjd och lättframkomlig till fots.

Rättelse: På skylten står att Tage och Hulda Nilsson brukade gården till 1953. Rätt årtal är 1955. Byggnaderna revs något år senare.

Hitta hit