038. Knaggans i Smålanden


På kartorna 1876 och 1881/82 finns det en byggnad markerad ungefär där stugan skulle ha legat, men inte på någon av kartorna 1861, 1865 eller 1920.
På kartan 1881/82 står det ”Cardell” vid huset, vilket syftar på Per Persson Cardell, som enligt husförhörslängden skrevs i Smålanden från 1877
Huset låg intill Sven Bengtssons torp (nuvarande pl 1188), på samma fastighet, och byggdes troligen mellan 1864 och 1868 som undantagshus till torpet. Sven Bengtsson (1795-1876) och Elna Nilsdotter (1802-1882) lämnade 1866 över torpet till svärsonen Anders Persson. Redan 1864 hade sonen Nils Svensson Söderberg (1828-1877) med familj flyttat in på torpet. Enligt husförhörslängden verkar det som om Sven, Elna och Nils med familj bodde i ”Knaggans” senast från 1868. 1876-1877 dog både Sven, Nils och Nils’ hustru Anna. Enda beskrivningen av byggnaden är från Annas bouppteckning 1876: ”1 husbyggnad af gråsten under halmtak a 25 kr”. Kvar på platsen blev farmor Elna med ett par barnbarn att ta hand om.
1877 placerades även Per Persson Cardell (1817-1900) här. Ragnar Barnekow, f. 1877 skrev så här i sin självbiografi: ”År 1888 var det osedvanlig sträng vinter. Smedens Tage och jag kände oss som riktiga hjältar, då vi fingo order gå på skidor till Smålanden, för att se om en gammal gubbe Cardell, som bodde där i en jordkula.” Per Persson Cardell var ett original som enligt vad det berättats av gamla sörbybor ”varit artillerist i Kristianstad, och plåtslagare. Det berättades, att när kyrktornet på Heliga Trefaldighets kyrkan skulle göras vid, var Cardell med. Högst upp på tornet fanns en tupp och en dag hoppade Cardell upp på den, ställde sig på händerna och gol som en tupp. Det blev en väldig uppståndelse och allt arbete runt om stannade av och folk samlades för att se det hela. Mästaren blev sedan tvingad att avskeda honom för att slippa böta.” Det som är sant i den historien är att han 1832-1833 var dräng hos en smed i Kristianstad, däremot var han aldrig artillerist, och ”soldatnamnet” Cardell användes aldrig i kyrkböckerna. Om han var delaktig i takarbete på kyrkan har inte gått att hitta belägg för, men han blev bara kvar på platsen ett år…..
Det berättas också att ”efter detta började han dra omkring och kom då till Sörby. Här bodde han i riskojor lite varstans i skogarna, men mest uppehöll han sig i Prästaskogen. Som sällskap hade han en svart gris. För att få lite pengar gjorde han skoffor, slevar, tråg ( dröftatråg) m.m. som han sålde. Vid Oskar Linds, ungefär där parkeringen är, fanns en ’lycka’ som kallades Cardellalyckan.” Om man följer Per Persson i kyrkböckerna så flyttar han flitigt under perioden 1833-1848. Han är dräng i Hörröd, Norra Sandby, Aska, Lilla Oberöd, Stora Oberöd, Finja, Farstorp, Luhr, på rymmen några år och till sist 1847-1848 i Smålanden. 1848 fick han flyttsedel från prästen i Sörby för att flytta till Kristianstad, vilket han inte gjorde. Sedan syns han inte till i kyrkböckerna förrän han 1877 skrivs in på ”Knaggans” i Smålanden med kommentaren ”Försedlad från Sörby 1848. Har sedan ej varit mantalsskrifven någonstädes”. Uppenbarligen har han dragit runt i 30 år utan att lämna in sin flyttsedel någonstans. Troligen är det under denna tid han bott i riskojor i skogarna. Det verkar som om han 1892 fick flytta från ”Knaggans” till Fattighuset i Smålanden, där han sedan dog år 1900.
Vice pastor Eckerbom i Sörby skrev 11/8-1891 i sin dagbok ”Besök hos Cardell som ej gått till nattvard på 30 år. Han uppgav orsaken vara den att han för mer än 30 år sedan kom ihop sig med prosten Jönsson i Stoby och då beslutat ej vidare gå till nattvard”. Sista gången Per Persson var skriven i Stoby pastorat var 1839. När han flyttade ut fick han ett flyttbetyg av just prosten Jönsson där det bl.a. står ”Begick den heliga nattvarden senast den 20 dennes. Wid förhören tillstädes. Till lefwernet mig veterligen välfrejdad”. Enligt nästa flyttbetyg från Matteröd 1844, eller de följande tar han dock inte längre nattvarden, så berättelsen verkar stämma, förutom att ”30 år” borde varit ”50 år”.
En anledning till att jag (Ola Nilsson) följt Per Persson extra noga är att jag upptäckte att han är avlägsen släkt – nästkusin till min farfars farfar.
1892 flyttade Cardell till den nya Fattiggården i Smålanden. Samma år flyttade John Månsson (1826-1905) och Anna Jonasdotter (1837-1923) med familj hit. Anna som hade öknamnet ”Knaggan”, är den som har fått ge namn åt stället. Någon gång under perioden 1893-1899 kompletteras sidhuvudet ”Smålanden” i husförhörslängden med ”Lilla fattigstugan”, vilket troligen innebär att församlingen tagit försörjningsansvar för John och Anna. Det verkar som om Anna flyttar till Fattiggården i Smålanden någon gång mellan 1911 och 1920, vilket innebar att stugan sedan stod tom. Den revs troligen kring 1920.