Översiktskarta. Fattiggården låg på samma plats som nuvarande pl 1205. Markeringen motsvarar ungefär kartutsnitt 1861 och 1920 nedan.
Lantmäterikarta 1861 med nuvarande byggnader markerade.

Fattiggården var ursprungligen gården Smålanden nr 3, som brukades som ett torp under Sörbytorp till ungefär 1890. På karta 1861 över gård nr 3 ser man två byggnader, där den ena ligger på samma plats som Fattiggårdens boningshus 1920. På skånska rekognosceringskartan ca 1820 ligger gård nr 3 kvar på sitt ursprungliga läge ca 50 meter längre österut. Flyttningen av gården hit gjordes troligen i samband med skifte av brukare 1855. Då tillträdde Sven Svensson (1816-1874) och Nilla Carlsdotter (1820-1901) som åbo, senare ändrat till torpare. De hade tidigare varit torpare vid Hultet. På karta 1881/1882 står ”P Svensson” som brukare, dvs. deras son Per Svensson (f. 1853). Han gifte sig och flyttade därifrån 1893. Kvar blev modern Nilla och brodern Nils Svensson (1850-1922) som senast 1892 fick flytta till en backstuga i Smålanden, troligen ”Bergstrands stuga”.

Huset blev istället Sörbys fattiggård. Möjligen var det i samband med detta som huset förlängdes. Man kan se på kartan från 1861 att huset då var väsentligt kortare än på kartan 1920.

De första fattighjonen flyttade in (eller skrevs in) 1892. 1893 anställdes Augusta Johnsdotter (1865-1944) från Vinslöv som föreståndarinna. Hon gifte sig 1894 med Per Öberg och bosatte sig först på Hellkvist lycka, och senare på nuvarande Smålanden 1204. Hon efterträddes av Johanna Johansdotter (1840-1915).

Fattiggården var Sörby kommuns sätt att ta hand om de fattigaste och mest utsatta. Gården ägdes av Sörbytorp, som upplät den till kommunen att användas som fattigstuga. 1923 köpte kommunen fastigheten samtidigt som torpen i Smålanden friköptes av sina brukare.

De första 4 fattighjon som skrevs in 1892 var Per Persson Cardell (1817-1900) från Knaggans i Smålanden, Hans Olsson (1831-1912) som varit inhyst i Rodahuset, Johannes Andersson (1848-1899) som verkar ha dragit runt som luffare och Nils Andersson (1815-1896) som även han verkar ha varit kringdrivande när han skrevs in på Fattiggården. Även stataränkan Maria Lovisa Åberg (f. 1847) från Sörbytorp skrevs in det året tillsammans med sina 3 barn. Hon flyttade från socknen året efter.

1893 skrevs ytterligare 2 fattighjon in som tidigare varit inhysta på olika gårdar i socken: änklingen Nils Månsson (1815-1895) från Gränsen och Sven Larsson (1867-1900).

När Marie Holmgren i Knaggahuset vid Fruehagen, vars man rymt till Amerika, dog 1896, skrevs 2 av barnen in i fattiggården. De blev kvar tills de konfirmerades, då de fick tjänst som piga respektive dräng på olika gårdar i socknen. De övriga barnen lär enligt ättlingarnas berättelser ha placerats ut som fosterbarn efter auktionsförfarande. Tyvärr verkar inte protokoll från detta finnas kvar.

Pigan Christina Svensdotter Stark (1861-1924) hade bott med sina barn och sin far Sven Stark (1827-1895) i en backstuga på kyrkans mark. Efter att fadern dött flyttade Christina och barnen 1897 till Fattiggården. 1901 flyttade hon vidare till undantagshuset vid kyrkan (nuvarande Kyrkhuset).

1902 flyttade nyblivna änkan Sigrid Olsson f Johnsdotter (1860-1957) från granntorpet ”Skräddarehuset” hit med sina barn. Efter några år (före 1911) flyttade de vidare till Rodahuset.

Fattigstugan, troligen från 1920-talet. Okänd fotograf.

När ny husförhörslängd upprättades vid årsskiftet 1911/1912 var det bara en person som antecknades på sidan ”Fattiggården”: Sven Andersson Gren (1838-1912, som 1910 flyttats hit från Kristianstad. När han avlidit under 1912 verkar det bli helt tomt.

Lantmäterikarta 1920 med nuvarande byggnader markerade som referens. Röd prick = skyltens plats.

Efterhand befolkades huset igen. Flera av de boende från 1910-talet och framåt verkar ha varit betalande hyresgäster snarare än fattighjon.

Knaggan” Anna Månsson f Jonasdotter (1837-1923) hade bott i ”Knaggans”, och flyttade hit någon gång mellan 1912 och 1920.

Per Nilsson (1852-1937) hade till 1920 bott i Prästgården, och kallades ”Döva-Per” och ”Präste-Per”.

Augustin Augustinsson (1861-1945) som brukat det närmaste torpet (nuvarande Smålanden 1207) friköpte inte sitt torp när torpen i Smålanden såldes ut 1920, utan flyttade istället till Fattiggården med sin dotter Hilma (1889-1965).

Hulda Olsson (1891-1969) som bott i Knaberhyttan vid Sörbytorp flyttade hit med 7 barn när hennes hus brann 1925. Hon arbetade som mjölkerska och som skolstäderska.

När Per Nilsson dött 1937 flyttade Axel (1877-1951) och Elina (1883-1977) Gustavsson från Bockagården hit, även de med flera barn.

1940 flyttade Augustin till Vinslöv och 1948 flyttade Hulda till Malmö. Axel och Elina friköpte huset och bodde kvar livet ut.

Huset som det såg ut 1977 när Hässleholms kommun gjorde byggnadsinventering. Foto från kommunarkivet.

1977 dokumenterades huset av Hässleholms kommun i byggnadsinventeringsprogrammet som sammanfattade: ”Byggnaden är i tämligen gott skick. /../ Som f.d. fattiggård har den sitt lokala intresse.” Man noterade också att huset någon gång blivit förlängt i södra änden. Näste ägare gjorde dock bedömningen att huset var för dåligt för att renovera och rev det. De byggde ca 1979 ett nytt hus på samma plats.

Hitta hit