62. Pl 1123 – Timmermanshuset – Vilan

I mantalslängden 1770 dyker det upp ett nytt torp under Sörby 9 med Nils Pålsson (ca 1727-1772) och Pernilla Jeppasdotter (f. 1743) som första innehavare. Vid sonens födelse 1771 anges platsen som ”Timbermanshuset wid Sörby”. Troligen låg torpet i ”Timmermanslyckan”, där Vilan ligger idag. Eftersom torpet låg nära gränsen till Åraslöv, finns det med på en lantmäterikarta för Åraslöv 1797.

Pernilla och ett par av barnen bodde kvar på undantag ett par år efter Nils död 1772. Oklart vart de flyttade sedan. Ny torpare 1773 blev timmermannen Per Andersson (~1709-1797) med hustru Kierstina Jönsdotter (~1734-1808).
Åtminstone tidvis verkar det ha funnits 2 hushåll på stället. Från 1781 bor även ryttaren Per Åkesson Malmström (ca 1760-1790) och Nills Erlandsdotter (1747-1806) på platsen. Per antogs 1783-10-22 som ryttare i Livkompaniet i Skånska Husarregementet. Han red för rusthåll 115 i Dalsjö i Norra Åkarp, men bodde i Sörby. Han deltog i Gustav III’s ryska krig och dog vid Hangö i Finska viken i juli 1790. Änkan Nilla gifte efter ett år om sig med en ny ryttare – Jöns Pålsson (~1747-1826), som efter Nillas död gifte om sig med Bengta Nilsdotter (1764-1838). På lantmäterikartan nedan från 1803 syns Timmermanshuset under Jöns tid. I hans bouppteckning 1826 värderades huset till drygt 13 Riksdaler Banco.

Från 1813 var även husmannen Måns Andersson (1763-1833) och Ingar Persdotter (1766-1836) skrivna på Timmermanshuset, och även de ägde enligt bouppteckningarna ett hus på platsen. De var föräldrar till Anders Persson Hollbeck (1769-1832), som senare anlade Holbecks torp vid vägen mot Bjära.
Timmermanshuset var ett torp under kronohemmanet Sörby 9 fram till laga skiftet. På originalet till lagaskifteskarta 1833 finns troligen 2 byggnader markerade, varav den ena verkar stämma med den som syns på kartan från Åraslöv 1803. Kartan är dock så sliten att det är svårt att säga säkert. På den renritade kopian finns dock inte huset kvar, men åkern runt omkring kallas ”Timmermansbacken” och ”Timmermanshålan”.
Platsen där Timmermanshuset låg kom efter skiftet att tillhöra Sörbytorp. Torpet revs, och flyttades troligen, oklart vart. Ett nytt hus byggdes upp på platsen, som ända fram till 1850-talet kallades ”Timmermanshuset” i kyrkböckerna. 1838 flyttade torparen Nils Nilsson (1798-1863) och Kerstin Andersdotter (f. 1804) in, och blev kvar 4 år. 1839 flyttade ryktaren från Sörbytorp Hans Olsson (1799-1850) hit. På kartan från Laga skifte i Åraslöv 1840 ser man att det gamla huset ersatts av ett nytt, som ligger helt på Sörbys sida av gränsen.

Hans Olsson efterträddes av torparen Per Andersson (1822-1890) och Hanna Svensdotter (1823-1904), som redan 1853 flyttade till Rosentorp i Gumlösa socken. De hade sedan 1852 haft skogvaktaren Sven Hansson (1823-1902) inhyst. Sven gifte sig och fick från 1853 arrendera 1/8 mtl som åbo. Från och med då kallades det Sörby nr 14&15 och beteckningen ”Timmermanshuset” försvinner. Sven gifte sig först med Ingar Olsdotter (1823-1854), som dog vid första barnets födelse, sedan med Pernilla Jönsdotter (1825-1867) och därefter med Agneta Lundqvist (1831-1885).
1873 lades marken under den då nybyggda Nybygård, och Sven blev av med sitt arrende. I samband med det avvecklades jordbruket. Möjligen är det han som i samband med avvecklingen av jordbruket döpte om stället till ”Hvilan”. I vart fall står det så på en karta från 1880/81 över Sörbytorps ägor. Sven blev kvar som skogvaktare till 1882, då familjen flyttade till Fjärlöv.
De efterträddes på platsen av trädgårdsmästaren Anders Nilsson Bergholtz (1817-1896) och Bengta Nordberg (1819-1886). När deras dotter Jeanna Bergholtz (1860-1913) gifte sig 1885 återupptogs jordbruket, med hennes man Per Nilsson (1858-1920) som arrendator. 1892/93 flyttade familjen inklusive hennes far till Gränsen. Nya brukare blev Anselm Kjellander (1867-1939) och Nilla Carlsdotter (1865-1902), som enligt kyrkboken var torpare på platsen till 1899. Torpet övertogs av kusken på Sörbytorp Truls Olsson Tullberg (1846-1904) och Ingrid Gren (1850-1903). Enligt en tradition fick stället då sitt namn ”Vilan” för att det var en reträttplats för kusken. Det stämmer med vad som står i husförhörslängden där det först kallas ”Fridhem” som sen ändras till ”Hvilan”. Som nämnts ovan finns dock namnet ”Hvilan” även på en karta från ungefär 1881.
1904 tillträdde Nils Persson (1868-1935) och Nelly (1874-1960) som torpare och blev kvar till 1907 då de ersattes av Johan Albin Strömberg (1882-1964) och Anna (1884-1924). 1907 ersattes de av hennes bror August Johansson (1889-1907) som var gift med Johans Strömbergs syster Sigrid (1884-1968).

1920/21 såldes flera av gårdarna och torpen under Sörbytorp ut med hjälp av Eget Hem-stiftelsen, däribland detta. August och Sigrid köpte loss stället tillsammans med en lott på Tjuramossen. Redan året efter sålde de dock gården. Brukare därefter har varit:
- 1922-1939 Nils (1882-1945) och Maria (1886-1968) Persson.
- 1939-1945 Karl (1888-1984) och Anni (1890-1970) Jönsson
- Deras dotter Elsa och son Vilhelm tog över i tur och ordning
- 1945-1953 Folke (1911-1999) och Elsa (1915-2001) Jönsson
- 1953-1955 Vilhelm (1911-1956) och Erika (1914-2002) Jönsson
- 1955-1970 Owe (1904-1970) och Edith (1909-1959) Andersson
- 1970 köpte bröderna Wijk stället och nu (2026) drivs det av Karl-Erik Wijk, som bor på annat håll. Både Owe Andersson och Wijks har utökat arealen genom köp från grannar.

