58. Gamla fattigstugan
Vid laga skiftet 1833-36 kom byns gamla fattigstuga att hamna på tomten till gård 9:3 (nuvarande pl 1156).

I mantalslängderna kan man se att det åtminstone sedan 1765 funnits ett fattighus i byn. På en kartskiss som troligen skall visa återuppbyggnad efter branden i byn 1791 är det huset benämnt ”fattigstuga”. Att det är med på just den kartan kan indikera att det påverkades av branden och därför behöver återuppbyggas. Var det i så fall låg före branden är okänt.

I laga-skiftes protokoll 1834-04-23 framgår att avsikten är att flytta fattighuset till samma tomt där skolan ligger. 1834-07-14 hade man dock kommit fram till att göra skolhustomten mindre. Istället tog ägaren av Sörbytorp på sig att på egen bekostnad flytta fattigstugan till lämpligt ställe. 1836-09-13 stod huset dock fortfarande kvar vilket fick häradshövdingen Landegren, som ägde den närliggande Sörbygård, att ta till protokollet att om något av fattighjonen skulle orsaka eldsvåda bör friherre Duvall på Sörbytorp anses personligen ersättningsskyldig. Sista gången fattighuset nämns i mantalslängden är 1840, vilket troligen innebär att det revs då.
De sista hjonen som bodde här var Anders Månsson (1751–1840) och Måns Persson (1778–1840). Anders verkar ha slitit sig fram i utkanten av byn, bott i Rys jordstuga och i ”Groparehuset”. När han hamnade på fattighuset flyttade hustrun och en dotter till Öved (Övedskloster) där de hamnade på fattighuset. Måns hade varit åbo på Sörby nummer 6, och hade ett undantag där, men fick sedan med sin hustru flytta till fattigstugan.
